psssssch

Ibland pyser det bara över. Tålamodet alltså. Man går runt och man har tålamod om allting, man är så himla överseende och redig men som sagt, det kan läcka ibland. Imorse gjorde det det hemma hos oss och jag röt nånting osammanhängande. Gustaf blev arg och mailade sina, i sitt tycke, orättvist behandlade känslor till mig. Jag skrev en mindre uppsats tillbaka med det som gjorde mig arg från början och nu har jag alltså inte fått nåt svar. Han är antingen arg eller ledsen men det lär jag inte få veta förrän senare. Hmm, detta kan bli spännande. Att vara inblandad i någon liv som redan har barn är ta mig fan ingen dans på rosor. Eller jo, men det är en dans med svåra steg...